När man som insekt inte orkar mer
Jag och min sambo bor i en tvåa i ett av Malmös mer...spännande områden. Här samsas glada gårdsodlare med ambitiösa knarklangare, för att sammanfatta området. Husen - liksom det vi bor i - är lätt slitna 50-talshus me charm beroende på hur man väljer att definiera just charm.
Jag vet inte hur jag ska känna inför det här riktigt.
Charmiga gamla hus har oftast spindlar.
Vår lägenhet har blivit någon slags spindlarnas Mecka, med oproportionerligt många åttbenta vallfärdare varje månad. Större delen av dessa samlas i badrummet.
Vi har de två år vi bott här upptäckt ett ganska intressant mönster. Spindlarna kommer oftast en och en eller två och två, och slår läger i taket ovanför toastolen. Här sitter de tålmodigt och väntar på slutet, som oftast brukar komma i form av en skräcksvettig sambo med dammsugarslangen i högsta hugg.
Så fort dessa två har fått möta evigheten, dyker två till upp nästa dag på samma plats. Proceduren upprepas gång på gång; spindel - skräck - dammsugarslang och svordomar.
Vi har alltså ett badrum som bäst kan beskrivas som spindlarnas motsvarighet till elefantkyrkogården.
Jag önskar så innerligt att alla spindlar såg ut som Charlotte i Charlottes web.
Kommentarer
Trackback
